Vanliga frågor /
Kunskapsbank

Hur ska jag förvara min ved? Vilken rökgastemperatur är lämplig på min panna? Hur vet man vilken panna som passar bäst för ens behov? Vilken ackumulatortank ska man välja? Hur funkar det med solvärme? Allt detta och mycket mer svarar vi på här.

Klicka på det du vill veta mer om och ta del av decennier av kunskap från Baxi!

Kan jag behålla och kombinera min befintliga vedanläggning/pelletspanna med en luft/vatten värmepump?

Ja, det finns alltid en möjlighet att installera en av våra värmepumpar för kompletterande drift till ditt befintliga system. För att installationen skall passa ditt system har vi flera installationsexempel med ritningar på vår hemsida.

En värmepump har som regel tillskott från elpatron när det är som kallast. I detta fall kan du använda din vedanläggning/pelletspanna för spetsvärme.

Från och med 1 april 2017 ska pannor för fasta bränslen, som pellets, briketter och ved, ha energimärkning. Kravet på energimärkning gäller för nya produkter som sätts in på marknaden i ett EU-land.

Genom märkningen och produktinformationen kan villaägaren välja en effektiv panna med lägre ved- eller pelletsförbrukning. Det nya lagkravet innebär att alla pannor som använder fasta bränslen, som till exempel ved, pellets och briketter, ska energimärkas.

Kravet gäller pannor som ger en värmeeffekt upp till och med 70 kW, vilket främst omfattar villapannor. Energimärkningen synliggör produktens energianvändning och underlättar för konsumenter som vill göra energismarta val. Märkningen är gemensam för alla EU-länder och många andra uppvärmningsprodukter som elpannor och värmepumpar har haft krav på energimärkning sedan 2015. Tillverkaren eller importören och återförsäljare ska uppfylla kraven Det är den som tillverkar eller importerar pannan som ska ta fram och tillhandahålla energimärkningsetiketten.

Återförsäljare ska se till att pannan märks med etiketten när den visas upp vid försäljning, till exempel i webbutiker eller i bygghandeln. Uppgifter ska ange pannans energiprestanda Många pannor kommer att få samma energiklass. I den obligatoriska produktinformationen ska det därför finnas uppgifter om bland annat säsongsmedelverkningsgraden. Den anger pannans energieffektivitet och gör att det går att jämföra pannor med samma energiklass för att hitta den panna som har bäst prestanda.

Läs mer på energimyndighetens webbplats:
www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2017/nya-krav-pa-energimarkning-av-fastbranslepannor/

Att välja en egen panna för uppvärmning och tappvarmvatten ger dig en flexibel och kostnadseffektiv lösning. Det är dock stora skillnader mellan olika typer av pannor och vad de medför i form av eget arbete, kostnad för bränslet, totalkostnad för installation m.m.

Det finns också mycket att tänka på innan och i samband med installation av de olika pannorna och dess system. Bland annat så är en riktig dimensionering av panna och system viktig för att få en väl fungerande anläggning. Under artiklarna om varje typ av panna har vi sammanställt sådant som är viktigt att tänka på vid valet av anläggning, enkla tumregler och i vissa fall enkla dimensioneringsprogram.

Vi har även artiklar om alternativa uppvärmningssystem och sådant som vi tycker att man bör tänka på om man överväger att välja någon av dessa.

Se till att använda vår beräkningsguide för att få tips om dimensionering för ditt behov.

Att elda med ved anses ibland som en heltidshobby, men med en väl fungerande anläggning, bra utrustning för att kapa och klyva veden och för eventuell hantering, samt väl torkad ved, så minimeras arbetsbördan och tidsåtgången. Den besparing av värmekostnaden som man på detta sättet får, ger en mycket hög timlön på det egna arbetet. Detta även om man inte har egen ved utan köper stockar, som man kapar och klyver själv.

En vedpanna ska alltid eldas mot en ackumulatortank för att utnyttja den maximala verkningsgraden hos pannan och därmed minimera det egna arbetet, vedförbrukningen och spara miljön. En pannas verkningsgrad varierar med effektuttaget och maximal verkningsgrad fås vid pannans märkeffekt (nominella effekt). För att få ut maximalt av sin anläggning så krävs dessutom ett laddningspaket och en shuntautomatik.

Val av panna

I vårt sortiment har vi flera vedpannor.

Läs mer om våra pannor

Val av ackumulatortank

  1. Vid dimensionering av ackumulatortanken så finns det två grundläggande saker att tänka på:Ackumulatortanken ska vara dimensionerad så att det bara krävs ett eldningstillfälle per dygn förutom vid de kallaste 3-5 veckorna per år. Detta uppnås om man väljer minst 10 – 12 liter vatten per uppvärmd m2 – 10 liter för ett normalisolerat hus och 12 liter för ett dåligt isolerat hus. Dessutom bör man aldrig välja mindre än 1 500 liter. Exempel: ett välisolerat hus med 180 m² uppvärmd yta bör enligt ovan ha minst 1 800 liter ackumulatorvolym.
  2. Man bör välja ackumulatorvolym så att man kan ta emot energin från minst ett fullt vedinlägg i pannan. Detta gör att pannan alltid brinner optimalt och därmed ger lägsta utsläpp till miljön. Det blir därmed inget kvar i vedmagasinet som ligger och pyr vid eldningscykelns slut, vilket både ger upphov till onödiga utsläpp och dessutom skapar mer arbete vid rengöringen av pannan. En vanlig tumregel är att ackumulatorvolymen ska vara 14 – 18 gånger större än vedmagasinet. Exempel: vedmagasinet i Solo Innova 30 är på 135 liter, vilket ger att ackumulatorvolymen bör vara på 1 890 – 2 430 liter. Om man trots detta tillfälligt eller av någon orsak väljer en mindre ackumulatortank så får man ta hänsyn till detta vid eldningen genom att inte lägga fullt i vedmagasinet.

Läs mer om våra ackumulatortankar

Beräkning

Använd vårt enkla beräkningsverktyg för att se hur mycket du sparar på att byta till en vedpanna. Du får också tips på vilken panna som passar dig och vilka ackumulatortankar du ska välja.

Verkningsgraden visar hur effektiv en maskin eller liknande är. För pannor visar verkningsgraden hur effektivt pannan förbränner bränslet och därmed tar tillvara energiinnehållet i bränslet och omvandlar det till värme som kan utnyttjas av husets värmesystem. Detta mått kallas pannverkningsgraden. Det som inte kommer värmesystemet till del är förluster i form av den värme som går ut i skorstenen, så kallade rökgasförluster, oförbränt bränsle samt isolerings- och strålningsförluster. Begreppet system- eller totalverkningsgrad tar även hänsyn till förlusterna i ackumulatortankar, anslutningar och liknande.

I ekodesignförordningen 2015/1189, bilaga II, anges minimikrav på årsenergieffektivitet (”seasonal space heating energy efficiency”) för värmepannor för fastbränsle. Värdet på årsenergieffektivitet ska beräknas baserat på det övre värmevärdet för verkningsgraden.

Alla fastbränslepannor på över 20 kW ska ha årsenergieffektivitet på minst 77 procent. Fastbränslepannor på 20 kW eller lägre ska ha årsenergieffektivitet motsvarande 75 procent.

På informationsbladet tillhörande en modern vedpanna är det denna säsongsmedelverkningsgrad (årsenergieffektivitet) som anges tillsammans med uppgifter om bl.a. energimärkning och effekt. Om vedpannans angivna säsongsmedelverkningsgrad är minst 77 respektive 75 % uppfyller pannan således ekodesignförordningens krav på denna punkt.

Pannverkningsgrad är inte samma sak som säsongsmedelverkningsgrad

Av Boverkets byggregler (BBR 6:7411) framgår att verkningsgraden vid nominell effekt inte får vara lägre än 87 procent för fastbränslepannor med en effekt mindre än 100 kW och inte lägre än 89 procent för fastbränslepannor med en effekt från 100 kW och upp till 500 kW.

Observera att denna pannverkningsgrad skiljer sig från säsongsmedelverkningsgraden och inte säger något om en panna uppfyller ekodesignkraven.

Eftersom pannverkningsgraden många gånger ligger 10 % högre än säsongsmedelverkningsgraden för en och samma panna, säger inte BBR:s kravnivå något om huruvida pannan uppfyller ekodesignkraven eller inte.

När du väljer panna ska du därför kontrollera att den är CE-märkt och att angiven säsongsmedelverkningsgrad klarar ekodesignkraven på 77 % respektive 75 % beroende på pannans effekt.

  • Pannverkningsgrad = nyttig energi x 100/tillförd energi
  • Förbränningsverkningsgrad = tillförd energi – rökgasförluster x 100/tillförd energi
  • Systemverkningsgrad / Totalverkningsgrad = i byggnaden nyttogjord energi x 100 /tillförd energi
  • Årsmedelsverkningsgrad = Genomsnittet av systemverkningsgrad över ett helt år

Vad måste du tänka på när du installerar din panna? Vilka bestämmelser finns när det gäller säkerhet för uppvärmning?

Expansionskärl

Alla värmeanläggningar måste innehålla ett expansionskärl för att ta upp vattnets volymökning, som sker när temperaturen ökar. Det finns två typer av expansionskärl, öppna och slutna, se under rubriken expansionskärl.

Temperatur i pannan

Enligt varm- och hetvatten anvisningarna skall installatören utföra installationen på ett sådant sätt så att pannans/anläggningens temperatur ej överstiger 100 °C. Om det löses med temperaturbegränsare och kylspiral, eller på annat sätt är upp till installatören att bedöma.

Temperatur på tappvatten

Tappvatteninstallationen skall förses med säkerhets-, back- och avstängningsventil. Installationen skall också förses med en blandningsventil så att tappvattentemperaturen ej överstiger 65 °C.

Shuntautomatik anpassar värmesystemet så hemmet automatiskt håller en behaglig temperatur.

För att uppnå högsta möjliga komfort bör en shuntautomatik installeras. Med hjälp av en motor på shuntventilen så ser den till att värmesystemet matas med rätt temperatur för att bibehålla den önskade innetemperaturen. Givaren placeras så att den mäter husets snittemperatur dvs den skall inte placeras i köket eller i närheten av värmekällor. Inomhusgivare är att föredra då den mäter temperaturen där vi vistas och dessutom tar hänsyn till variationer i temperatur t.ex. vid solinstrålning eller när man har folk hemma på middag o.dyl.

Alla värmeanläggningar måste innehålla ett expansionskärl för att ta upp vattnets volymökning, som sker när temperaturen ökar. Det finns två typer av expansionskärl, öppna och slutna. Öppet expansionskärl är att föredra vid vedeldning.

Öppet expansionskärl

Det öppna expansionskärlet är en behållare som placeras i värmesystemets högsta punkt, oftast på vinden. Expansionsledningen skall stiga oavbrutet från pannan och får ej vara mindre än DN 25 för stålrör och DN 20 för kopparrör. Volymen på expansionskärlet skall var minst 5 % av den totala vattenvolymen i värmesystemet. En säkerhetsventil bör installeras för att förhindra eventuella frysskador.

Slutet expansionskärl

Det slutna expansionskärlet är ett tryckkärl med ett gummimembran i, där vattnet finns på ena sidan och luft under tryck på den andra sidan. I en anläggning med ett slutet expansionskärl skall minst en typprovad säkerhetsventil finnas och vara placerad på förbindelseledningen mellan panna och expansionskärl. Förbindelseledningen skall gå i en oavbruten stigning från pannans högsta del till säkerhetsventilen. Volymen bestäms av det statiska trycket (höjden från pannans botten till översta punkten i värmesystemet), öppningstrycket på säkerhets- ventilen (beror oftast på vilket tryck ackumulatortanken tål) och den totala vattenvolymen i värmesystemet.

Laddningspaketet gör så att pannan snabbt kommer upp i en hög och jämn arbetstemperatur.

När pannan tänds så startar pumpen på laddningspaketet och pannvattnet cirkulerar genom laddningspaketet tillbaka till pannan. Detta fortgår tills vattnet uppnått den temperatur som laddningspaketets termiska ventil börjar öppna vid, vanligen 80 °C. I detta läge öppnas den termiska ventilen en aning och blandar med kallt vatten från botten på tanken/tankarna. Den mängden vatten som tas från botten på tanken/tankarna ersätts med hett vatten i tanken/tankarnas topp. På detta sättet fås en mycket markant skiktning mellan varmt och kallt vatten i tanken/tankarna.

En förutsättning för att funktionen för självcirkulation skall fungera är att stigarledningen till tanken är dragen i taket och att returledningen är dragen vid golvet, se våra systembeskrivningar. Självcirkulationen startar när veden i pannan brunnit ut och laddningspumpen stannat. I takt med att kallt returvatten från radiatorerna strömmar in i botten på tanken/tankarna kommer även botten på pannan att matas med kallt vatten. I och med detta utnyttjas restvärmen i pannan och även pannan fungerar därmed som en ackumulatortank.

Om det är trögt att ladda tanken/tankarna eller dessa inte går upp i temperatur så är det troligen luft i systemet som måste bort. Eventuellt kan en del diskmedel tillsättas till pannvattnet. Genom sin ytspänningssänkande inverkan underlättar den för luften att transporteras till avluftarna.

För att få ut maximalt ur sin panna krävs att man har torr ved och använder den på bästa sätt.

Veden bör helst ligga och torka minst ett år. Har man inte utrymme för detta så är det viktigt att man kapat, kluvit och staplat veden på rätt sätt före påsk så att veden har hela våren och sommaren på sig att bli torr.

När träden fälls så har de en fukthalt på cirka 50%. För att man ska slippa onödigt ”bortkokande av vatten” bör veden ha en fukthalt som är under 20% vid användandet. För att uppnå detta på så kort tid som möjligt gör enligt följande:

  1. Kapa stockarna i lämplig längd, ½ meter eller 1/3 meter beroende på vedmagasinets längd. Försök att kapa dem så att alla delar är av samma längd, vilket gör att förbränningen blir jämnare och inte påverkas av ojämn luftgenomströmning i vedmagasinet.
  2. Klyv alltid de kapade bitarna, så att inget vedträ är större än cirka 10 cm i diameter. Detta påskyndar torkningen av veden då avdunstningen genom barken är mycket sämre än från rent trä.
  3. Dags att stacka en prydlig vedhög! Nertill används någon typ av skydd mot marken, till exempel lastpallar. Stapla sedan veden så att vartannat lager läggs på tvärs för att förbättra luftgenomströmningen. Lämna vedstapeln under våren och sommaren för torkning av sol och vind, med endast ett regnskydd upptill. Används en presenning så ska den endast täcka överdelen och inte sidorna, då detta hindrar luftgenomströmningen.
  4. I september lagras så mycket ved som möjligt under tak och resten täcks med presenning. Täck endast överdelen så att luftgenomströmningen inte helt avstannar.
  5. Bästa eldningsresultatet fås om jämnstora vedträn används och dessa staplas noggrant i vedmagasinet.

Veden ska sågas och klyvas senast i mars om veden skall användas samma år. Vedtraven ska göras så att vinden kommer åt att torka veden. Om den ska täckas kan man lägga en plåt eller presenning på ovansidan, men aldrig ned på sidorna.

Kontrollera att minimitermostaten är rätt inställd. Ett korrekt intervall är 90-130 grader.

Våra vedpannor bör sotas ur med ungefär 4 veckors mellanrum. Kontrollera vilken rökgastemperatur du har när pannan är nysotad. När temperaturen stigit cirka 40 till 50 grader är det dags att sota ur pannans konvektionstuber igen. För att få bästa eldningsekonomi är det viktigt att pannan sotas ur regelbundet.

Rökgastemperaturen ska vara så hög att kondens i skorstenen undviks. Häng ned en termometer en halv meter ned i skorstenen och kontrollera att temperaturen är minst 80 grader. Är temperaturen lägre kan turbulatorerna kapas av en 10-20 cm. En bättre lösning är att installera en insatsslang i skorstenen. Denna minskar arean i skorstenen och hjälper på så sätt till att bibehålla en högre temperatur i skorstenen.

En ackumulatortank ska alltid vara så stor att den kan ta emot värmen från ett fullt vedinlägg i pannan. Det bästa valet är en stor tank istället för flera små, eftersom den tar mindre plats, vanligtvis är billigare i inköp, kräver färre rördelar och mindre rörarbete och har en mindre yta att isolera, vilket ger mindre värmeläckage. Om det är trånga passager som tanken skall igenom finns det rektangulära tankar som kan måttbeställas.

Använd vår beräkningsguide för att få en rekommendation för just ditt behov!

Om du har flera tankar kan du stänga av alla utom den med varmvattenberedare när du använder elpatron eller pelletsbrännare för uppvärmning. Vid vedeldning finns det ingen anledning till detta eftersom eldningsintervallen blir kortare och man får elda oftare och mindre.

Sidan uppdaterad 4 veckor